Jag brukade läsa mycket förr. Den senaste månaden så har jag känt hur det mörka kommer allt närmare, och saknaden att läsa kom tillbaks. Helst av allt så vill jag sova, helst hela dagarna, men det går ju inte.
Så idag efter hämtningen av Den Andra så gick vi in på biblioteket. Jag lånade en bok, OMG vad smidigt dom har gjort med den biten.
Man la boken på en platta, framför plattan fanns en skåra där man la i lånekortet. På en pekskärm petade man in sin pinkod och sen kom det ut ett kvitto på vilken bok man lånat och när den skulle lämnas tillbaka.

Vi gick hem, Den Ena åt och sen somnade, Den Andra kollade på nya filmen. Jag städade toan och sen la jag mig i soffan och läste boken.
I morgon får jag lämna tillbaks den, men nu vet jag inte vad jag ska låna istället. Det går knappast att gå runt och kolla och läsa på baksidorna av böckerna. Det är mer att springa in och sen ut, för Den Ena tror att den bestämmer och gapar.

Jag är kär i min hårfön. För varje gång jag använder den så uppskattar jag den mer o mer, jag har blivit handikappad och kan inte längre klara mig utan den. Jag minns inte ens hur jag gjorde med håret förr.

Jag känner något i min mage, det är som en väntan eller längtan, men jag vet inte efter vad. Det försvinner inte, det blir bara starkare och starkare.
Vad kan det va?